BORZOI (Russkaya Psovaya Borzaya)
rupp 10 FCI-nummer 193
Originalstandard 2006-10-06 FCI-Standard 2006-11-22
Ursprungsland/ hemland: Ryssland
Användningsområde: Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och cour- sing
FCI-Klassifikation: Grupp 10, sektion 1

Bakgrund/ändamål: Russkaya Psovaya Borzaya, den ryska vinthunden,
har sedan cirka nio århundraden tillbaka varit integrerad i Rysslands kultur och historia.
Till exempel vittnar den franska krönikan från 1000-talet om att tre borzoier medföljde Anna Jaroslavna,
dotter till stor- hertigen av Kiev, när hon kom till Frankrike för att gifta sig med Henrik I.
Bland ägarna och uppfödarna av borzoi återfanns många berömda personer, däribland tsarer och författare
såsom Ivan den förskräcklige, Peter den store, Nikolaj II, Pusjkin och Turgenjev.
Stor betydelse för rasen hade den berömda borzoikenneln ”Pershinskaya okhota” (Perchino-kenneln),
som grundades av de berömda uppfödarna storhertig Nikolaj Nikolajevitj och Dimitrij Valtsev.
Sedan slutet av 1800-talet finner man borzoi även hos kända uppfödare i Europa och USA.
Borzoi är en ras med aristokratiskt utseende
Helhetsintryck: Den är storvuxen med torr men samtidigt robust konstitution.
Till konstruktionen skall borzoi vara endast mycket lätt långsträckt.
Tikarna är som regel längre än hanhundarna.
Benstommen skall till sin struktur vara stark men inte tung.
Den skall vara tämligen flat. Den torra muskulaturen skall framför allt på låren
vara väl utvecklad, dock ej markerad. Harmoniska linjer och rörelser är av största betydelse.
Viktiga måttförhållanden: Hos hanhund skall höjden vid manken vara densamma som eller endast något överstiga höjden över korset.
Hos tik skall dessa mått vara lika.
Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden.
Bröstkorgens djup skall motsvara ungefär halva mankhöjden.
Nospartiet (från stopet till nostryffelns spets) skall vara lika
långt som eller något längre än skallpartiet (från nackbensknöl till stop).
Uppförande/karaktär: Till vardags har en borzoi ett lugnt och balanserat temperament.
Synen är väl utvecklad och en borzoi ser bra på långt håll.
Vid åsynen av ett bytesdjur blir hunden omedelbart upphetsad.
Den reagerar då snabbt och impulsivt.

Huvud: Huvudet skall vara torrt, långt, smalt och aristokratiskt, sett såväl ovanifrån som från sidan.
Sett i profil skall skallen och nospartiet bilda en lång, lätt konvex linje, medan linjen längs hjässbens
kammen skall vara rak eller lätt snedställd mot den väl markerade nackknölen.
Huvudet skall vara så elegant och torrt att de större blodådrorna skymtar under huden.
Skallparti Det smala skallpartiet skall ovanifrån sett vara långsträckt ovalt;
sett i profil skall det vara nästan plant.
Stop Stopet skall endast vara mycket lätt markerat.
Nostryffel Nostryffeln skall vara svart oavsett pälsfärg.
Den skall vara stor, rörlig och påtagligt framskjuten över underkäken.
Nosparti Nospartiet skall vara långt och väl utfyllt i hela sin längd.
Nosryggen skall vara något välvd i partiet närmast nostryffeln.
Nos partiets längd från stop till nosspets skall vara densamma som
eller något överstiga skallpartiets längd från nackknöl till stop.
Läppar Läpparna skall vara tunna, strama och sluta väl an mot käkarna.
Läpparna skall vara svarta oavsett pälsfärg.
Käkar/Tänder Underkäken skall vara stark.
Saxbett eller tångbett.
Tänderna skall vara vita och starka.
Ögon Ögonen skall vara stora och uttrycksfulla,
till färgen mörkt nöt- bruna eller mörkbruna.
De skall vara aningen framträdande,
mandelformade och snett placerade, men inte små och smala.
Ögonkanterna skall vara svarta oavsett pälsfärg.
Öron Öronen (rosenöra) skall vara små, tunna och rörliga,
ansatta över ögonhöjd och burna bakåtriktade mot nacken när hunden inte är uppmärksam,
med öronspetsarna nära varandra, eller riktade nedåt mot och nära nacken.
När hunden lystrar bärs öronen högre och riktas då åt sidan eller framåt;
ibland bärs ett eller båda öronen helt resta som hästöron.
Hals: Halsen skall vara lång och stram med flata sidor.
Den skall vara muskulös, lätt välvd och aldrig högt buren.
Kropp:
Manke Manken skall inte vara markerad.
Rygg Ryggen skall vara bred, muskulös och elastisk.
Tillsammans med ländpartiet och korset skall den bilda en båge,
som är mer mar- kerad hos hanhund än hos tik.
Bågens högsta punkt skall vara belägen framför

ländpartiets mitt eller i området vid första eller andra ländryggkotan.
Ländparti Ländpartiet skall vara långt, välvt, muskulöst och måttligt brett.
Kors Korset skall vara långt, brett och lätt sluttande.
Korsets bredd, mätt mellan höftbenskammarna, får inte understiga 8 cm.
Bröstkorg Bröstkorgen skall vara oval i genomskärning.
Den skall inte vara smal, dock inte heller bredare än korset.
Den skall vara djup och rymlig, väl utvecklad i längd och nå ner nästan
i nivå med armbågarna. I området vid skulderbladen skall bröstkorgen vara flatare
men gradvis bli mer rundad i riktning mot de korta, s k falska revbenen,
vilket gör att bröstkorgens välvning, sedd i profil, ändrar lutning.
Revbenen skall vara långa och lätt välvda.
Förbröstet skall vara något framträdande i förhållande till skulderblads/ överarmsleden.
Underlinje Buken skall vara väl uppdragen.
Underlinjen skall stiga brant mot buken.
Svans Svansen skall ha formen av en skära eller sabel.
Den skall vara lågt ansatt, tunn och så lång att den når
höftbenskammens topp när den förs upp mellan bakbenen.
På svansen skall pälsen bilda plym. I stillastående skall svansen bäras hängande.
I rörelse höjs den, dock inte över rygglinjen.
Extremiteter:
Framställ: Frambenen skall vara torra och väl musklade.
Sedda framifrån skall de vara helt raka och parallella.
Frambenens längd, mätt från armbågen till underlaget,
skall vara densamma som eller något överstiga halva mankhöjden.
Skulderblad Skulderbladen skall vara långa och snedställda.
Överarm Överarmarna skall vara måttligt snedställda.
De skall endast vara något längre än skulderbladen.
Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara väl markerad.
Armbåge Armbågarna skall vara parallella med kroppens mittlinje.
Underarm Underarmarna skall vara torra, långa och ovala i genomskärning,
dvs framifrån sett är de smala men från sidan sett breda.
Mellanhand Mellanhänderna skall vara något snedställda mot underlaget.
Framtassar Framtassarna skall vara torra och smala,
långsträckt ovalformade, s.k. hartassar.
De skall vara välvda och ha väl slutna tår.
Klorna skall vara långa, starka och vidröra marken.
Bakställ: Bakbenen skall bakifrån sett vara raka,
parallella och något bredare ställda än frambenen.
När hunden står fritt skall en från sittbensknölarna tänkt
lodrät linje passera framför hasledens och mellanfotens mitt.
Alla leder skall vara väl vinklade.
Lår Låren skall vara väl musklade, långa och snedställda.
Underben Underbenen skall vara långa, musklade och snedställda,
med väl utvecklade knä- och hasleder, som skall vara breda och torra med tydliga vinklar.
Mellanfot Mellanfötterna skall inte vara långa.
De skall vara nästan lodrätt ställda.
Baktassar Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Förutom vid jakt är rasens typiska steg ett långsträckt trav,
som skall vara lätt, mycket smidigt och svävande.
Under jakt rör sig borzoi i extremt snabb galopp med mycket långa galoppsprång.
Hud: Huden skall vara smidig och elastisk.
Päls:
Pälsstruktur Pälsen skall vara silkesaktig, mjuk och spänstig.
Den skall vara vågig eller mjukt lockig, men aldrig bilda aldrig små fasta lockar.
På huvudet, öronen och extremiteterna skall pälsen vara sam- metslen (silkesaktig men kraftigare),
kort och väl åtliggande. På kroppen skall pälsen vara ganska lång och
vågig, på skulderblad och kors skall den bilda lösare lockar.
På bröstkorgens sidor och på låren skall pälsen vara kortare medan den päls som bildar behäng,
byxor och svansplym skall vara längre. På halsen skall pälsen vara tät och riklig.
Färg Alla färger och kombinationer av färger är tillåtna,
utom de med blått eller leverbrunt eller nyanser av dessa färger.
Samtliga tillåtna färger förekommer som enfärgat eller som tecken på vit botten.
Behäng, byxor och svansplym har påtagligt ljusare färgnyans än bottenfärgen
Svart mask är typiskt förekommande hos de färgvarianter som har svärtade hårtoppar.
Storlek/vikt:
Mankhöjd Hanhund: önskvärd höjd är 75-85 cm
Tik: önskvärd höjd är 68-78 cm Hos hanhund skall höjden vid manken vara densamma
som eller endast något överstiga höjden över korset.
Hos tik skall dessa mått vara lika.
Individer vars mankhöjd överskrider den övre
mankhöjdsgränsen accepteras under förutsättning att de är rastypiska.

Varje avvikelse från standarden är fel
och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
- små, onormalt slitna tänder - avsaknad av en P2 (avsaknad av P1 och M3 beaktas ej)
- prickar i samma färg som grundfärgen.
Helhetsintryck: - kompakt helhet med för kort kropp - tung rund benstomme
Huvud: - lös hud - trubbigt nosparti - mycket uttalat stop - mycket kraftiga okbågar - ej markerad nackknöl
Käkar/tänder: - avsaknad av en P3, en P4 (i underkäken), en M1 (i överkäken) eller en M2
Ögon: - djupt liggande ögon; gula eller ljusa ögon; små smala ögon (med alltför trång ögonöppning); synlig bindhinna
Öron: - tjocka och grova öronlappar med avrundade spetsar
Hals: - hakpåse

Fel: Tänder
Färg

Allvarliga fel: Rygg: - svankrygg; rak rygg hos hanhundar
Kors: - mycket brant kors
Buk: - djup buklinje; otillräckligt uppdragen buklinje
Svans: - grov svans - svans som under rörelse bärs rakt nedhängande
Framställ: - alltför öppen vinkel mellan skulderblad och överarm (raka skuldror)
- utåt- eller inåtvridna armbågar - underarm med rund benstomme; väsentliga avvikelser
från standardens beskrivning - överkotade handlovar - svaga mellanhänder

Bakställ: - otillräckligt eller för kraftigt vinklade leder - för tätt eller för brett ställda hasor
Tassar: - tendens till breda, runda, tjocka tassar; ”kattassar” eller platta tassar; spretiga tår
Päls: - prickar på kroppen i en annan färg än grundfärgen.
Uppförande/karaktär: - aggressiv eller överdrivet skygg
Käkar/tänder: - överbett eller underbett - snett bett - avsaknad av en incisiv,
en hörntand, P4 i överkäken eller M1 i underkäken - avsaknad av fler än 4 tänder oavsett vilka
felaktig placering i underkäken av en eller båda hörntänderna så att tandköttet i överkäken
eller gommen kan skadas när käkarna är slutna


Diskvalificerande fel: Nota bene:
Testiklar:Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade
och normalt belägna i pungen
Ögon: - olikfärgade ögon
Svans: - spiralformad svans - svansknyck (sammanvuxna svanskotor)
helt eller delvis kuperad svans
Bakställ: - förekomst av sporrar på bakbenen
Färg: - leverbrun; blå
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller
om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.